Jag reste mig försiktigt upp ur rabatten och borstade av mig smutsen från rabatten genom ytterdörren som tjejerna lämnat öppen när de i panik lämnade huset kunde jag säkert se 150 människor och jag kände inte igen en ända. Jag började känna mig obekväm i situationen och gjorde ett försök till att diskret gå hem igen när jag hörde två bekanta röster som ropade på mig.”HIIIIIII  ISABELL” Jag vände mig tvärt och såg Zayn och Perrie som båda omfamnade mig hårt. Innan jag vet ordet av drar de in mig i huset och Zayn räcker mig en cider som jag försiktigt tar emot och ger honom ett svagt leende för att tacka honom. Han besvarar mitt leende innan både han och Perrie försvinner i folkmassan. Jag var återigen ensam bland dessa okända människor som fyllde hela huset så att det var svårt att få plats. En blandning mellan värmen från alla dansande människor och alkoholdoften som spred sig i huset gjorde mig yr och jag beslöt mig för att gå ut till poolen för att få lite frisk luft. På min väg ut gick flera människor in i mig och jag kunde se människor som hånglande längst med husets alla väggar.

När jag äntligen hade klarat att pressa mig ut genom folkmassan kunde jag andas ut, men det dröjer inte länge innan jag känner hur det börjar bränna bakom mina ögonlock och tårarna var inte långt borta. Jag kände mig som världens mest ensammaste människa som inte en enda av alla dessa personer brydde sig om….. innan jag hann tänka färdigt avbröts jag av en hård omfamning bakifrån och ett skratt som jag kände igen allt för väl. ”Isabella I’m soooooooo glade you came, I’ve missed you loads” sa Louis med sin röst som alltid får mig att le. När han långsamt släpper mig tar han tag i min hand och jag känner återigen hur mitt hjärta bultade.

Han tog försiktigt tag i min hand och drog mig bakom sig till en liten folksamling som samlats runt ett gäng solstolar. På långt håll kunde jag se en figur som jag kände igen och när han vände sig om och mötte min blick kom han springande och kramade mig. Jag skrattade när han gång på gång lyfte upp mig och släppte ner mig innan hans armar släppte sitt grepp om min midja. Jag, Louis och Liam slår oss ner i ett par av solstolarna och börjar småprata tills Louis reser sig upp och säger ”I’ll be right back just stay here Love” och blinkar flinande till mig innan han sakta lämnar mig och Liam sittande i våra solstolar.

Jag känner hur min blick följer Louis rygg som snabbt försvinner i folkmassan samtidigt som Liam harklar sig och mina tankar på Louis försvinner. ”Bella what’s up with you I can tell that you are upset over something, please tell me”. Jag känner hur solstolen svarjar till i takt med att Liam hoppar närmare mig. Han lägger sin hand försiktigt på mitt knä och jag känner hur tårarna återigen bränner bakom ögonlocken på mig. I samma ögonblick omfamnar han mig och hans händer klappar mig försiktigt på ryggen och jag berättar allt! Om hur det var i skolan att jag blev mobbad av mina så kallade ”vänner” och hur jag aldrig blev bjuden på festerna som resten av mina jämnåriga gick på. I just det ögonblicket kändes det som om det bara fanns jag och Liam i hela världen jag kunde säga allt till honom och han dömde mig inte för mitt förflutna. När jag hade öppnat upp mitt hjärta för honom kände jag hur tårarna tog slut och en tung vikt lyftes från mitt bröst. Sakta släppte vi varandra och jag torkade mina tårar. Liam tittade mig djupt in i ögonen och sa kärleksfullt ”you know that you can talk to me whenever you want you know that right? Even if it’s three in the morning you can always call me”. Rörd av ögonblicket svarar jag tacksamt “thanks” och kramar honom snabbt innan han hoppar lite längre ifrån mig på solstolen och allt blev som vanligt igen. Vi småpratade och skrattade högt innan Liam skojsamt frågar mig ”So Bella do you fancy someone at the moment?” och petar mig provocerande med armbågen i min midja och fnissar. Spydigt svarar jag ”NO” och räcker lekfullt ut tungan mot honom innan jag snabbt ändrar mig ”…. or maybe I am I’m not sure yet” säger jag lite generat. ”Do I know this guy that you’re talking about?” sa han och var nu mer allvarlig i sitt uttalande eftersom att han är den ända som vet att jag aldrig har haft en pojkvän. ”Yeah you do acctually, he’s one of your bestfriends and he’s got brown hair and the most beautiful eyes you’ve ever seen and….” Innan jag hann tala till punkt avbröt Liam mig. ”Let me guess it’s Louis right” sa han och lät lättad på något sätt. ”Yes it’s him” sa jag och gömde generat ansiktet i mina händer, men snabbt tittade jag upp ur mina handflator och sa i ren panik ”Bur promis me you won’t tell him or anyone else” Liam bara skrattar och lägger armen om mig och säger lugnande ”No you know me I would never do that. But please tell him”. ”I will….” med det reser jag mig och går in i huset igen.

När jag kom in i huset hade jag glömt hur mycket folk det var på festen och jag började röra mig in i huset för att leta efter Louis. Överallt såg jag människor som hånglade och skrattade för fullt och människor som somnat på alla möjliga ställen. Men snart var allt detta borta ur mitt minne när jag fick syn på Louis och mitt hjärta hoppade till. Han stod och pratade med Harry nedanför trappan till övervåningen. De skrattar och verkar ha roligt tillsammans så jag beslutar mig för att gå fram till dem och när jag kom närmar la Harry märke till mig och vinkar till mig och ropar en aning för högt ”HIIIIIIII Isabell come over here, we where just talking about you” och sekunder efter ser jag hur Louis ger Harry en arg blick och jag kan se på Harrys ansiktsuttryck att han genast ångrade sig. Utan att bry mig mer om det skrattar jag och går fram till dem. ”I’m sorry I took so long Love Harry and I started talking and we forgot about the time” sa Louis lite fnissande när han kom ihåg att han lovade att komma tillbaka till mig och Liam ute vid solstolarna.

När vi har pratat en stund känner jag hur någonting kallt och blött rinner ner för hela min rygg och min klänning blir våt och klibbar fast mot min kropp. Bakom mig hör jag en full tjej som sluddrar ”sorry….”. Harry såg vad som hände och börjar gå efter tjejen med snabba steg. Kvar stod jag och Louis och han kollar på fläckarna på min klänning. ”There’s a bathroom upstairs where you can clean yourself up a bit if you like” sa han och log ett ödmjukt och bedårande leende mot mig. Jag nickade och sa ”I’m going upstairs see ya’” och försökte låta så glad som jag kunde med tanke på att jag var otroligt generad över fläckarna på min klänning. I ett rask sprang jag upp för trappan och försökte hitta toaletten, men när jag öppnade den första dörren kom jag till ett sovrum, men inte vilket sovrum som helst utan LOUIS sovrum. Där inne var allt tyst och alla hans saker låg prydligt på sin plats. Utan att riktigt kunna kontrollera mina fötter gick jag in i rummet och satte mig försiktigt på hans säng och kollade mig omkring. Då lade jag märke till alla bilder han har där inne. Bilder från hela sitt liv, från när han var bebis tills han var med i X-factor tills nu. Jag reste mig upp och gick fram till en av bebisbilderna och tog upp kortet för att titta närmare på det. Utan att tänka mig för viskade jag  ”If you only knew….”. ”Knew what?” Hörde jag bakom mig och jag blev så överraskad att jag hoppade till och tappade fotot i golvet så att glasramen gick i tusen bitar. Snabbt vände jag mig om och såg Louis stå i dörröppningen och bara kollade flinande på mig. ”Oh sorry Love I didn’t mean to scare you like that”. ”It’s okay but I kind of broke your picture” sa jag och satte mig ner för att plocka upp glasbitarna när jag kände hur Louis kom närmare mig för att hjälpa mig städa upp. När vi plockade upp den sista glasbiten från golvet sträckte vi oss båda efter den och våra händer möttes. Som i synk tittar vi båda upp och flinar åt vad som just hände och vi kollar varandra djupt in i ögonen. I just det ögonblicket ville jag stanna i för all evighet, bara jag och Louis ensamma och inget annat spelade någon roll längre.

Eftersom att ingenting varar förevigt bröts vår ögonkontakt av att Louis tog glasbitarna jag hade i händerna och la dem i papperskorgen. Lite vemodigt reste jag mig och var på väg ut från rummet när Louis tog tag i min arm och drog mig till sig så att jag var vänd mot honom. ”Ehm…. I mean….like….. do you want to go out with me on the balcony or something” sa han och verkade för ovanlighetens skull nervös. Hans nervositet gjorde mig mer självsäker så istället för att svara tog jag tag i hans hand och drog honom ut på balkongen. När vi kom ut kände jag hur mitt självförtroende försvann och allt jag kunde göra var att med öppen mun stå och kolla ut över den fantastiska utsikten över London. Louis kommer bakom mig och lägger sina armar runt min midja och jag kan känna lukten av hans aftershave som jag bara älskar. ”What’s wrong Bella your so quiet today have I done somthing” sa han och jag kunde nästan ta på oron i hans röst när han sa det. Snabbt vände jag mig om och kollade han i ögonen och sa ”No it’s not you…” så övertygande jag bara kunde innan minna kinder blev blöta av tårar. Jag försökte gömma mitt ansikte i Louis tröja och ville bara sjunka genom golvet. Jag kunde kände hur jag blev torr i halsen och jag kunde inte få fram några ord.

När jag gråtit klart reste jag mitt huvud från Louis tröja och kollade på fläckarna som mina tårar lämnade. Men utan att säga någonting om det sa han bara ”Let’s go inside” samtidigt som han försiktigt torkade bort mina tårar med sin tumme. Jag bara nickade och vi gick in igen. Min syn är fortfarande suddig efter gråten så jag ser inte så mycket när jag går in genom balkongdörren med Louis tätt efter mig. Jag hör då en smäll följt av något som lät som krossat glas samtidigt som mina tår på vänster foten blev varma och en smärta spred sig från dem till hela foten. Jag greppar min fot och väser generat ”damn it” och skäms över hur otroligt klumpig jag är som inte bara tog sönder ett utan två av Louis bilder på en kväll! Louis pussar mig försiktigt på kinden och säger ”don’t worry about it” medan han snabbt tar upp glasskärvorna på golvet och jag försöker så gott det går att hjälpa till, men jag fick genast en glasbit i handen och jag kan se hur små droppar av blod rinner längst min handflata. Louis lägger då upp glasbitarna på skrivbordet som jag sprang in i innan och lyfte upp mig från golvet och bar mig över resten av glasbitarna på golvet och sätter inte ner mig förrän vi har kommit till badrummet där han försiktigt sätter ner mig på toaletten och tar fram plåster och plåstrar om mitt sår i handen. När han är klar pussar han plåstret försiktigt och tacksamt, men generat besvarar jag hans handlingar med ett lätt ”thanks for…” men innan jag  hann klart kände jag hur hans mjuka läppar trycktes mot mina och smaken av mitt läppglans och hans läppar blandades.

När hans läppar avlägsnade sig från mina kunde jag inte göra någonting, det var som om luften gick ur mig och jag fattade inte vad som just hade hänt innan jag kände en varm känsla i magen som snabbt spred sig i hela min kropp. Jag ler och Louis ler tillbaka och är just på väg att lämna badrummet när jag tar tag i hans hand och drar han tätt intill mig och kysser honom igen och om möjligt var denna kyss ännu bättre än den första. Jag slöt mina ögon och kände hur hans armar hårt drog mig ännu tätare intill sig och jag kände smaken av hans andedräkt. Kyssen avbröts av att Gngnam styles sattes på på högsta volym på nedervåningen och vi bara kollade på varandra och skrattade åt vilken dålig timing det var. ”I think we should return to the party or what do you say?” sa Louis och flätade ihop sina fingar med mina och pussade varje finger med sina mjuka läppar. ”I guess we should” suckade jag och vi gick båda hand i hand ut ur badrummet och ner för trappan till nedervåningen. Väl nere började hittade vi Zayn, Niall, Harry, Liam, Perrie och Danielle och började dansa med dem i flera timmar tills alla gäster hade gått hem och jag kände hur jag inte hade någon känsel i min hand och kom då på att Louis hade inte släppt min hand på hela kvällen.

Tillslut gick Perrie och Danielle hem och lämnade mig själv med killarna. Vi började tillsammans städa upp efter festen när Louis kom på en bra idé ”I know what we can do, we can plat I have never” och alla går med på det. Vi sätter oss i en cirkel och börjar spela. Jag satte mig mellan Niall och Louis och frågorna var allt mellan jag har aldrig sprungit naken till jag har aldrig ätit glass med sked. Huset fylldes av många skratt och jag kände hur mina ögonlock blev tunga. Jag lutade försiktigt mitt huvud mot Louis axel och andades in hans lukt och slöt mina ögon. Louis pussade mig mjukt mitt på pannan och viskade ”Are you tired sweetheart?” mjukt i mitt öra. För trött för att svara nickade jag och han erbjöd mig att stanna hos honom över natten. Innan jag hann svara lyfte han återigen upp mig i sina armar och bar mig upp till hans sovrum där jag fick låna en T-shirt att sova i och han la sig jämte mig i hans stora säng. Jag hann knappt lägga huvudet på kudden innan jag somnar. Otydligt kan jag höra hur Louis viskar ”Good night Love” samtidigt som hans fingrar leker med mina hårtoppar och nynnade tyst på ”Moment”.

När jag vaknar morgonen efter vaknar jag i Louis starka armar.  Jag känner hur den där varma känslan sprider sig i min kropp, men också en hungerkänsla. Så jag försöker försiktigt att resa mig upp utan att väcka Louis. Utanför fönstret skiner solen och fåglarna sjunger. Tyst sätter jag ner fötterna på det kalla trägolver, men innan jag hinner resa mig dras jag ner av ett par starka händer och möts av en leende Louis som pussar hela mitt ansikte medan han mellan pussarna säger ”don’t….go….please…..stay…..here….with….me”. Hans skäggstubb kittlar mot min mjuka hud och får mig att skratta ”No, I’m hungry. Let’s eat”. ”But I’m still tired” svarar han med en ynklig röst och plutar med munnen som gör att jag inte kan låta bli utan börjar skratta ännu en gång. På samma sätt svarar jag då ”Please for me” och lägger till en låtsas snyfning. ”Fine I’ll do anything for you snugglebug” svarade han och reste sig upp för att ta på sig en tröja. Och jag kunde inte låta bli att titta på hans vältränade ryggmuskler som spänndes när man böjde sig och tog på sig en tröja. ”Do you like what you see?” frågade Louis med ett flin på läpparna och jag kände hur mina kinder blev tomatröda på en halv sekund. ”Maybe” svarade jag och försökte att inte visa hur generad jag var innerst inne.

Vi hoppar snabbt ner för trappan och möts av en underbar lukt av mat som gör att min mage börjar kurra. Alla andra killar var redan vakna och sitter vid ett bord fullt med mat som luktar som inget jag någonsin känt innan. När killarna ser oss möts vi av busvisslingar och Liam reser sig upp och säger ”GOOD MORNING LOVE BIRDS”. Åter igen blir mina kinder röda och jag gömmer mitt ansikte i Louis tröja för att dölja det så gott det går. Louis lyfter då upp mitt ansikte från hans tröja och pussar mina läppar lätt innan han leder oss till bordet och vi äter frukost. Alla pratar om vilken fest det var igår medan jag mest sitter tyst och äter min frukost. Plötsligt ringer telefonen och Liam reser sig för att svara. När han några minuter senare kommer tillbaka säger han ”Ehmm…. Lads it was Paul we have to be at the studio in two hours to record the songs for the new album”. Den glada stämningen vid bordet försvann och alla börjar resa sig för att göra sig redo att åka till studion när jag höjde min röst “Can I come with you?”. ”Yeah I can’t see why you couldn’t come with us” svarade då Liam som fokuserat försökte knäppa alla sina knappar på sin skjorta.

Två timmar senare anlände en svart bil utanför huset och alla satte sig i bilen. Ett par minuter senare stannade den utanför killarnas studio och man kunde skymta blixtrarna från alla kameror och skiken från fansen. Harry som satt närmast fönstret mumlade ”How do they always find us….” Innan han hoppade ut ur bilen och fansen skrik blev dubbelt så höga som dom var nyss. Efter honom kom Niall tätt följd av Zayn och Liam och kvar satt jag och Louis i bilen och han tittade frågande på mig och sa ”Are you ready?” utan att svara pussade jag han lätt på kinden och tog tag i hans hand och hoppade ut ut bilen med honom. När vi kom ut ur bilen började fansen att skrika saker som ”Who’s that girl?” och ”Olala Louis is that your girlfriend?”. Självsäkert svarade han ”As a matter of fact she acctually is” och kysser mig hårt framför alla fansen. Ett ”Awwww” spred sig bland fansen och Harry kommer fram till oss och säger ”Get a room guys” samtidigt som han retsamt räcker ut tungan åt oss och alla börjar skratta innan vi tvingas gå in i studion. Väl inne börjar killarna prata om det nya albumet och jag går fram till Lou och börjar planera killarnas kläder till turnéen när Paul kommer fram och säger ”Isabell your going on tour with us this year”. Full av lycka sprang jag till Louis och talade om nyheterna och han tog tag i mig och lyfte upp mig samtidigt som vi båda snurrade runt tills vi slutligen ramlade ner i soffan som stod brevid och hela studion fylldes av våra skratt tills Louis sa ”I will always love you Isabelle you’re the one for me” och jag besvarade han med en djup kyss innan jag tog tag i hans händer och kysste dem och sa ”I love you even more than you can ever imagine”