Harry one shot till "Isabell"
(Bellas perspektiv)
-"Hi, Are you coming with us?"
Harry hängde lite avspänt vid dörröppningen och fokuserade blicken på mig medan han tålmodigt väntade på svar. Han och de andra killarna skulle åka ut med sin båt igen. Det hade varit roligt att göra något tillsammans med Harry. Trotts att han har varit min pojkvän sedan två månader så hinner vi inte träffas så mycket eftersom vi båda har valt att hålla förhållandet hemligt för media. Harry säger att det är lättast så och att folk skriver saker som de egentligen inte menar men att det kan kännas som knivar i bröstet att läsa vad de skriver ibland. Just därför blev jag också förvånad över hans erbjudande eftersom att folk lätt kan se alla på en båt.
Jag tittade på Lou som stod i samma rum som mig hon log mot mig där vi stod bland killarnas konsertkläder. Att ta hand om dem kan ta en hel dag. Jag förberedde mig för att tacka nej till Harry erbjudande när plötsligt Lou sa:
- "You deserve some rest, just go and have fun!"
Lou blinkade till mig och jag svarade henne med ett leende:
-"You don´t have to, I can..."
-"Stop talking and follow your man!" avbröt Lou mig medan hon gjorde en släng kyss till Harry som han lotsades fånga för att sedan skicka den vidare till mig.
---------
Solen står högt på himlen när vi äntligen kommit fram till kajen där båten står ankrad. Havet var ljust turkost
och såg varmt och fridfullt ut. Båten var stor, vit och såg ut att vara värd miljarder. Jag tittade länge på hela skapelsen innan någon knackade mig på ryggen. Bakom mig stod Harry. Han höll i en hög med kläder innehållande: min finaste bikini och en vacker luftig tunika.
-"Don´t forget to change clothes. It´s very hot on the sea." sa Harry medan han blinkade med ena ögat och knuffade retsamt med armbågen i min sida. Innan jag hann rodna över hans oemotståndliga charm hävde han över alla kläderna i min famn och sprang för att hinna ikapp de andra killarna som redan gått på båten. Jag tittade efter honom när han sprang för att lotsas putta ner Niall i havet. Jag önskade att vi någon gång kunde få mer tid att prata. Det är det enda jag vill ändra på i vårat förhållande. Harry ska alltid hänga med hans boys. Anledningen till varför jag inte berättat om min svåra barndom för honom kan vara för att vi inte haft tid, men också för att jag är rädd vad han ska tycka om mig efter. Kan verkligen den berömde Harry Styles gilla en tjej som aldrig haft ett förhållande innan och inte heller varit den populära i sin uppväxt. Troligtvis inte. Jag tänkte på alla Harrys rykten om att han skulle vara en riktig tjejtjusare som tog upp olika kvinnor till hotellrummet efter varje konsert. Jag visste att inte ryktena var sanna, men jag oroade mig ändå. Han visste ännu inte om att jag är oskuld och inte heller att jag inte vill ta vårt förhållande till det steget än. Jag vet att Harry vill eftersom han sagt det och det gör mig ännu mer orolig för att han ska tycka att jag är tråkig och värdelös om jag berättar att jag vill vänta. Jag drog en djup suck för att bevisa för mig själv att det jag tänkte stämde och började sen sakta gå mot båten.
------------
Jag synade mig själv i spegeln på båtens lilla toalett. Visst var båten stor och vacker, men någon rymlig toalett hade den inte. Jag tittade på mitt ansikte, mina axlar och sedan på den vackra tunikan Harry gav mig. Jag oroade mig lite över att killarna tyckte det var töntigt att jag bytte om på toaletten och inte ute i båten, men jag är fortfarande mycket osäker att klä av mig framför dem. Harry är ändå min kille och jag ska inte skämmas för mig själv framför honom. Jag känner mig dock mycket liten och obetydlig i jämförelse med honom. Han är så åtrovärd och jag bara en vanlig tjej. Jag blev lite arg på mig själv för att jag än en gång sänkt mitt självförtroende till havets botten. Jag blundade, tog ett djupt andetag och förberedde mig mentalt för killarna blickar. Jag låste upp dörren och så fort jag var utanför insåg jag att det inte var deras blickar jag skulle oroa mig för. Alla 1Dkillarna gick runt i endast badbyxor och det var svårt att inte vrålglo på deras vackra, tränade överkroppar. Tillråga på allt började jag känna att jag inte kunde hålla in en nyssning som tillslut ledde till att alla killarna istället vände sig om och synade mig från topp till tå. Jag känner mig genast uttittad där jag står i endast bikini och en tunn tunika som sträckte sig från axelpartiet ner till början av låren. Jag greppade min handduk och la mig en bit ifrån killarna för att undvika deras utstuderande blickar. Jag hör hur de skrattar och pratar nere vid båtens för och jag förbannar mig själv att jag inte valde att sätta mig där nere istället. Kanske inte så konstigt varför andra var elaka i skolan. Minnena började växa som taggiga rosenbuskar i min hjärna. Tårar började bilda sig i ögonvrån. Jag hatade verkligen när de kommer upp i mitt minne. Det gör så ont.
-"Hi, can I sit here?"frågar plötsligt Liam och tittar på mig med sina snälla bruna ögon. Han är så extremt omtänksam alltid.
-"Of cource you can" svarar jag och flyttar mig lite längre ut på handduken så Liam ska kunna ta del av den. Jag vet att han såg att jag var gråtfärdig och börjar oroa mig för en följd fråga.
-"What´s wrong?" frågar han som ett svar till mina tankar medan han ser mig djupt in i ögonen.
-"I
just remembered stuff from my school when I was younger, you know when I was bullied and stuff" svarade jag överaskande ärligt och stadigt på rösten. Jag vet att han redan visste om min situation, det ar kanske därför det är så enkelt att prata med honom om den svåra tiden i mitt liv.
Liam tittar på mig allvarligt och säger sedan:
-" Have you told Harry about you childhood?"
-"No I haven´t," säger jag och kollar ner.
-"You have to tell him."
-"Tell me what" säger plötsligt Harry som tydligen gått fram till Liam och Mig utan att vi visste om det. Han står nu och tittar lite misstänksamt på oss.
-"Mabye it´s better to leave you guys alone." Skrattar Liam och går fram till Zayn, Louis och Niall istället som sitter i fören med var sin redbull i handen medan de skrattar åt ett av Pauls skämt.
Harry kryper upp till mig och sätter sig tätt intill medan han håller om mig.
-"I have never told you about my school, säger jag tillslut tyst till honom. "It was..hmm.. a really hard time for me actually."
Harry vänder mitt ansikte mot hans så att endast några centemeter skiljer oss åt.
-"Please tell me", viskar han sakta med sin djupa röst som får varenda flickas hjärta smälta.
Jag berättar tårfyllt om hur tiden i skolan var medan Harry nickar för att hela tiden försäkra mig om att han lyssnar. Jag samlar mod för att säga det sista och kanske det allra svåraste att erkänna.
-"I´m... hmm... I´m a virgin. You´re the first guy I kissed and my first boyfriend ever."
Harry kramade om mig hårt. Jag är förtfarande orolig för vad han skulle tycka om det jag precis erkänt.
-"Why haven´t you told me Before?" frågar han med en djup viskning i mitt öra. "We can wait, I mean having sex, I mean I´m your first boyfriend so we can just take things slow and this is a really good start, I mean just talk to each other about feelings and stuff."
Jag skrattar lite åt hans försök att vara pedagogiskt och placerar mina ben runt hans midja. Jag lägger mina händer om hans vackra, solvarma nacke och kollar in i hans smaragdgröna ögon. Harry placerar sina händer om midja och håller mig tätt in till hans välformade kropp.
-"I believed that you would lough when I told you and leave me," sa jag. "Are you sure that you can wait?"
Harry börjar småskratta lite åt mina löjliga ord och säger sedan alvarligt:
-"I will never leave you, never lough at you and I can wait my whole Life if it´s necesary!"
Jag kramar om honom hårt och känner hur lyckan sprider sig i kroppen. Vinden blåser i mitt hår och gör så att det kommer rakt i Harrys ansikte.
-"I´m sorry for the hair thing" skrattar jag.
-"It´s okay", säger Harry och låter sin ena hand vila bakom min nacke. Innan han lutar sig framåt och kysser mig mjukt.
---------------
-"Harry I can´t do this, you have to understand!"
Harry skrattar åt mig medan han sätter sig på en av båtens vattenskotrar. De andra hade redan åkt iväg när vi satt på soldäck och såklart ville Harry också följa med ut. Jag vägrade så fort han nämnde det, men Harry kan verkligen få en till vad som helst med bara sin charm och nu står jag här med en ful gul flytväst och kollar förskräckt på de stora vågorna som uppenbarar sig på det djupblå havet.
-"Comon babe I promise to drive this thing very careful" sa han med ett stolt leende som om han redan visste att han var bra på att köra den.
-"Allright", sa jag vemodigt och satte mig tätt bakom Harry på den vattenburna skotern.
Så fort Harry lämnade båten, fattade jag ett krampaktigt tag om hans midja och blundade medan jag kände vattnet fara och skvätta omkring oss.
-"It´s fun, isn´t it?" frågar Harry skrattandes. Jag förstod att han syftade på mitt krampaktiga tag kring hans midja. Jag lossade greppet lite och öppnade ögonen. Det var faktiskt inte så farligt som jag trodde.
---------------
Jag öppnar ögonen sakta och försöker att minnas gårdagens händelser. Jag känner solensstrålar som silar sig in genom fönstret och reflekterar musklerna på Harrys rygg där han ligger på mage med täcket lite nedanför svanken. Jag placerar handen på min hals och känner det lilla silverhjärtat jag fick av honom efter vattenskoteråkningen. Jag mindes hans ord om hur vacker jag var och summerade snabbt att gårdagen var underbar. Jag sträckte mig efter min mobil och började skrolla igenom min twitter som jag alltid gör på morgonen. Till min förvåning såg jag ett tiotal bilder på mig själv bakom Harry på skotern och när vi kysstes på soldäck. Jag öppnade upp twetsen för att läsa kommentarerna. Chocken jag fick gjorde så att jag tappade mobilen i sängen. Jag hade fått hat kommentarer. Många av dem. Folk ville att jag skulle dö eller kallade mig saker som mansslukerska, slampa eller golddigger. Tårarna strömmade ner för mina kinder och allt i mig rasade sönder och bildade vassa glasbitar som stack i själen. "Vad ska jag ta mig till" viskade jag tyst för mig själv.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
(Harrys perspektiv)
Jag vaknade av att solen brände på min rygg och satte mig upp stilla för att sedan gnugga mig i ögonen i ett försök att ta bort morgongruset som gjorde min blick suddig. När blicken äntligen blivit klar gick det upp för mig. Var är Bella? Jag låter blicken glida över sovrummet och den fastnar tillslut på en underligg lapp på nattduksbordet. Vad kan det vara? Är det från Bella? Kanske var det något roligt hon hade planerat. Jag vecklade ut lappen och läste den sakta:
"Hi Harry, I love you so much. I'm
sorry Harry. Thank you for all the times you have been there for me when I need it so badly. I'm so sorry that I have to leave you, I can't handle this anymore, the hate and everything, but if you want to
see me one last time, come to the bridge, the bridge we were on our first
night in Miami. Good Bye Harry, I love you <3"
sorry Harry. Thank you for all the times you have been there for me when I need it so badly. I'm so sorry that I have to leave you, I can't handle this anymore, the hate and everything, but if you want to
see me one last time, come to the bridge, the bridge we were on our first
night in Miami. Good Bye Harry, I love you <3"
Chocken av brevet gjorde mig förlamad. Vad skulle jag göra nu. Jag älskar henne över allt annat och bara tanken på att förlora henne är overklig. Varför var jag så dum och utsatte henne för fara. Jag visste ju hur känslig hon är. Jag kände hur ilskan mot mig själv spred sig inom mig. Jag slängde mig upp ur sängen och rev ner allt från nattduksbordet. Jag var för arg och orolig för att tänka klart. Paul och boysen sprang in och skrek på mig för att fråga vad f**n jag höll på med. Jag kunde inte tänka klart utan slängde på mig ett linne och ett par shorts för att sedan rusa ut ur rummet. Boysen rusade efter mig och skrek, men jag lyssnade inte utan sprang allt vad jag kunde för att komma till bron. Något på vägen fick mig tillslut att stanna upp. Jag plockade sakta upp det glänsande föremålet och betraktade det tårögt.
-"Harry what are you doing man?!" flämtade Liam som just kommit ikapp. "Are you out of your mind or something!?
-"Bella is planing to kill herself, sa jag och vände mig mot min bästa vän. "She´s planing to jump from the bridge"
Liams ansikte blev alldeles blekt och vi fortsatte springa till vi anade konturerna av en flicka som satt på den höga brons skyddsräcke.
-"Bella don´t do it!" skrek jag det högsta jag kunde medan tårar forsade ner för mina kinder. "I love you so much!"
-"I love you to Harry, I´m sorry but I have to." Skrek Bella tillbaka innan hon sakta föll ner mot det blåa vattnet.
--------------------------
Vattnet är kallt och mörkt men jag känner ingenting. Allt jag vill är att hitta Bella. Jag ser Liam stå och gå oroligt längst strandkanten. Jag dyker ännu en gång, djupare än vad jag någonsin gjort. Jag dyker längre och längre i något som känns som en evighet. Luften tar aldrig slut och fast det känns som om jag simmat i timmar. Plötsligt stöter jag till någonting. En kropp i vattnet. Bellas kropp. Jag tar tag i den och använder alla musklerna i kroppen för att få upp henne till ytan. Vägen upp känns om möjligt ännu längre än ner. Mina krafter är slut när vi äntligen når land. Även om jag är slutkörd slår jag upp mobilen och ringer ambulans medan Liam gör första hjälpen för att få igång hennes andning igen. Allt går så snabbt men ändå för sakta.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
(Bellas perspektiv)
-"Bella, bella are you allright?"
Blicken är svår att fästa det känns som om någon kramar om mina lungor som en disktrasa. Allt är en vit grumlig röra och rösterna som stora långa ekon. Tillslut lyckas jag urskilja ett sjukhusrum. Harry sitter och håller min hand och viskar lugnande till mig. Jag fäster min blick i hans och han kollar in i mina. Hans blick går från lättad till allvarlig, nästan arg.
-"WHY BABE" säger han så besviket och strängt att jag börjar gråta.
Jag berättar gråtande om alla hat och hot jag fått och han börjar gråta. När jag berättat färdigt torkar han sina tårar och kysser min hand stilla.
-"Harry do you have a Concert tonight?" frågar jag.
-"Yes but I can´t leave you!"
-"It´s allright", säger plötsligt en sjuksköterska som kommit in i rummet. "She can go home but she need to rest in at least Three days."
Jag krammar om Harry och viskar i hans öra:
-"I can see the Concert, i feel fine"
-"Are you sure babe?"
-"Never felt better."
----------------
Jag står vid scenkanten och ser killarna förbereda sig för att gå in på scen. Vägen till arenan var kantrad med personer som skrek "You are a whore", "Leave Harry alone" och "You´re just like Taylor, only care about the Money!". Harry skrek till dem att vara tysta och försäkrade mig om att de bara var avundsjuka. Jag har fortfarande svårt att acceptera det. Plötsligt kommer Louis fram till mig från ingenstans.
-"Bella come with me. NOW!" säger han och greppar min arm.
Han leder mig fram och ut på scenen samtidigt som introt startar tilll "up all night" Harry kommer fram till mig och kramar om mig för alla tusentals människor. Liam börjar aldrig på sitt stycke utan står bara och kollar på oss. Musiken stoppas och alla står bara och kollar på oss två. Jag hör att flera i publiken börjar bua. Harry släpper sitt grepp om mig.
-"STOP "DIRECTIONERS!!" skriker Harry utöver publiken som genast slutar. "YOU HAVE NO REASON TO HATE HER: SHE IS THE LOVE OF MY LIFE!" Harry börjar att berätta allt för publiken som står förstummat och bara lyssnar.
Efter hans tal lät han publiken ställa frågor eller reflektera över vad han hade sagt. En liten tjej i första raden fick hans mikrofon och riktade sin blick mot mig.
-"ehh.. you know Bella, you´re have to just ignore the hate, they are just jearlous."
Från publiken hörs ett långt dovt "yes" och jag känner att jag äntligen börjar bli lycklig igen.
---------------------
-"I love you to the moon and back" viskar Harry medan han öppnar dörren till sitt hotellrum. Jag besvarar hans kommentar med ett generat leende. Harry hjälper mig av med jackan där vi står i hallen i hotellrummet. Han ställer sig framför mig och låter sina händer glida från mina axlar ner mot min midja. Han är så vacker. Tätt tillsammans står vi och bara kollar på varandra.
-"You´re so beautiful." viskar han och låter sina händer lägga sig tillrätta i slutet av min rygg.
Han kysser mig lätt på halsen och låter sina läppar vandra hela vägen till mina läppar. Han kysser mig mjukt först men kyssen övergår snart till att bli passionerad. Han drar mig närmare och närmare. Jag låter mina händer glida upp för hans rygg under hans tröja som han snabbt kastar av sig. Harry låter sina händer gå längs sidan av min hud och ger mig behagliga rysningar i hela kroppen.
-"Wanna go to bed" viskar Harry förföriskt i mitt öra. Jag tvekar först men nickar sedan till svar.
Harry lossar greppet om min midja för att ta min hand istället. Han leder mig in i sovrummet. Vi sätter oss på sängkanten. Vi börjar kyssa varandra mer snabbare och hetare. Han lägger mig försiktigt ner medan han långsamt låter handen glida längre in under min tunna topp.
-"Harry I can´t" hör jag plötsligt mig själv säga. Harry tar genast undan sin hand och sätter sig bredvid mig i sängen. "I´m not ready, sorry..."
-"It´s okay" säger Harry och stryker mitt hår. "I can wait, I´ll do Everything for you, I have nearly died for you and I can do it one more time if it´s necesary. Jag elsker dej."
Jag fnittrar lite åt hans försök till att prata svenska och lägger mig sedan mitt huvud på hans bröstkorg. Jag somnar stilla till ljudet av hans hjärta.
Bella
jättebra! :) älskar den!!! :D kram! xx
Svar:
onedirectionofficialsweden.blogg.se
Trackback